...i Zimbabwe. Han heter Vusumuzi och är 5,5 år.

Beskedet damp ner som en blixt från en klar himmel när jag öppnade brevet från Plan idag. Vi har ett fadderbarn på Haiti och har haft ett i Zimbabwe men eftersom hon fyllde 18 i maj så upphörde fadderskapet. Egentligen hade vi pratat om att inte ta något nytt barn efter Nobuhle, vi har ju ändå Angelie på Haiti och dessutom två svenska fadderbarn (dopbarn alltså) som vi fondsparar till. Men idag kom det ett brev från pojken i Zimbabwe. Ja, att han var pojke förstod jag ju inte, inte heller vilket land han bodde i eller hur gammal han var. Men i brevet som han fått hjälp att skriva stod bland annat "Thank you for wanting to be my sponsor. May God bless you". Och då är det ju liksom för sent att säga upp honom...

Jag ringde upp Plan för att fråga om vi inte får nån mer information. Men tydligen hade de skickat en massa uppgifter och foton på honom men tydligen har det kommit bort någonstans för vi har då inte sett nån bild. Jag fick i alla fall veta att även han bor i Zimbabwe och att han är född i december 01 - det vill säga exakt ett år äldre än Klara. Nu när de är så jämngamla känns det ju ännu viktigare att få mer information så Plan-killen lovade försöka ordna nya foton. Det är ju kul att visa barnen.

Kul att vi fick ett såpass litet barn som en femåring. Känns nästan som jag har blivit mamma, hihi.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har flyttat härifrån. Av säkerhetsskäl lägger jag ingen länk härifrån till min nya blogg. Men du som känner mig är förstås mer än välkommen att fråga mig personligen. Jag vill GÄRNA att du besöker mig på min nya hemvist så tveka inte att be om ad...

Idag hade jag fått ett brev. Ett litet kuvert med namn och adress prydligt handskrivet. Åh, så spännande. Vem hade skrivit brev till mig? Eller var det kanske ett tackkort. Eller ännu mer spännande: en inbjudan!   Men näää...bara ett meddelande från ...

Inte konstigt att söndagen gick fort. Vi började med kyrkobesök. Jag skulle sjunga så jag åkte ner en stund före övriga familjen för att öva igenom sångerna någorlunda. Sen bar det iväg direkt till Hofsnäs och Matens dag som blivit en liten tradition...

Jag har varit trött som ett as sen klockan två i eftermiddags men avhöll mig från att sova middag för att jag skulle kunna somna ikväll. Halv tio var jag färdig att gå och lägga mig men skulle först hänga upp tvätten och lägga i ordning noterna tills...

Ja må den leva många hundrade år...till. Idag var det stadsfest. Vår stad fyller 700 och jag vill lova att folk hade gått man ur huse för att gratulera och vara med på tårtkalaset. Det slogs också ett världsrekord - våra duktiga bagare hade bakat en ...